Sök:

Sökresultat:

8868 Uppsatser om Människa maskin system - Sida 1 av 592

Pick and place user interface

VÄr uppgift har varit att skapa ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt till en pick and place maskin eftersom den ursprungliga programvaran inte fungerade pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Programmet Àr implementerat med C++ som programmeringssprÄk och Àr designad pÄ ett sÄdant sÀtt att vidareutveckling kan ske om sÄ behövs. Programmet Àr begrÀnsat till att anvÀndas tillsammans med tidigare utvecklad programvara för denna maskin. Rapporten beskriver det grafiska anvÀndargrÀnssnittets delar, bÄde hur de fungerar och hur de Àr implementerade..

Inverkan av skördarstorlek och matningsprincip pÄ matningsskadedjup vid skörd av grantimmer

Vid val av skördare för gallring eller slutavverkning vÀljs ofta maskiner som finns i nÀromrÄdet och med högst produktivitet. Detta kan medföra att maskiner vÀljs trots att de inte Àr bÀst anpassade för den aktuella ÄtgÀrden. Risken med detta Àr en hÄrd behandling av trÀden under avverkningen som ger onödigt stora stamskador. Arbetet handlar om hur man med aktiva val kan minska dessa skador. De faktorer som analyserades var; typ av matarhjul, storlek pÄ maskin och hur barktjockleken inverkar pÄ matningsskadedjup.

Live slow motion: from idea to product

Vi ville undersöka om det var möjligt att pÄ en begrÀnsad budget bygga och programmera en Live Slow Motion-maskin för att generera repriser under en TV-sÀndning. Utan tillgÄng till dyrare specialtillverkad hÄrdvara skulle allt skötas i mjukvara pÄ i grunden en vanlig konsument-PC. Vi ville sÄ lÄngt som möjligt att vÄr maskin skulle efterlikna de etablerade produkter som anvÀnds i TV-branchen dÄ vÄr förhoppning var att maskinen skulle kunna utnyttjas av TV-studenter efter fÀrdigstÀllandet. Vi ville dock inte begrÀnsa oss för mycket, utan vi skulle försöka förbÀttra de saker vi ansÄg behövde förÀndras..

Konceptframtagning och utveckling av maskin för byte av ReRail's jÀrnvÀgsrÀlssystem

Examensarbetet syftade till att utveckla en maskin för montering och demontering av ReRails utbytbara slityta för jÀrnvÀgsrÀls. ReRail rÀlssystem bygger pÄ principen för dagens jÀrnvÀgsrÀls med skillnaden att stommen Àr nedfrÀst till en mindre dimension och en utbytbar slityta Àr monterad pÄ denna. Den inledande behovsanalysen pÄvisade de behov som fanns kring maskinen. Behoven utvÀrderades och sammanstÀlldes till en kravspecifikation. Konceptförslag genererades genom brainstormingsessioner.

Virtualisering : en prestandajÀmförelse mellan fullstÀndig- och parallell systemvirtualisering

Virtualisering Àr en abstraktion av underliggande fysisk hÄrdvara som omvandlas till en förutbestÀmd struktur av hÄrdvara via mjukvara. En virtuell maskin kan dÄ vara frÄnkopplad frÄn hÄrdvaran. Virtualisering tillÄter hÄrdvara att delas upp som flera separata virtuella hÄrdvaror vilket kan ske transparent för operativsystem i virtuella maskiner. Virtualisering ökade under 90-talet och det utvecklades tvÄ virtualiseringsteknologier: (i) den fullstÀndiga systemvirtualisering och (ii) parallell systemvirtualisering. FullstÀndig systemvirtualisering erbjuder abstraktion som utgör en frÄnkoppling frÄn hÄrdvara.

Optimering av fixtur och operationer : för effektivare produktion

De senaste Ären har det börjat dyka upp system för att köra virtuella skrivbordsdatorer. Virtual Desktop Infrastructure (VDI) Àr ett koncept för just det, och ett av de system som finns pÄ marknaden Àr utvecklat av VMware och har fÄtt namnet View. FrÄgestÀllningen som har legat till grund för denna utredning var om prestandan och anvÀndarupplevelsen hos en virtuell maskin i ett VDI-system idag Àr tillrÀckligt bra för att kunna ersÀtta en fysisk dator som arbetsdator. För att utreda detta skapades en View-miljö med tvÄ olika virtuella maskiner som sedan anvÀndes och utvÀrderades. DÀrtill anvÀndes Àven prestandatestmjukvaran PassMark PerformanceTest för att utvÀrdera datorernas prestanda och för att kunna jÀmföra resultaten med de hos tvÄ vanliga laptops.

VDI - Àr framtiden redan hÀr?

De senaste Ären har det börjat dyka upp system för att köra virtuella skrivbordsdatorer. Virtual Desktop Infrastructure (VDI) Àr ett koncept för just det, och ett av de system som finns pÄ marknaden Àr utvecklat av VMware och har fÄtt namnet View. FrÄgestÀllningen som har legat till grund för denna utredning var om prestandan och anvÀndarupplevelsen hos en virtuell maskin i ett VDI-system idag Àr tillrÀckligt bra för att kunna ersÀtta en fysisk dator som arbetsdator. För att utreda detta skapades en View-miljö med tvÄ olika virtuella maskiner som sedan anvÀndes och utvÀrderades. DÀrtill anvÀndes Àven prestandatestmjukvaran PassMark PerformanceTest för att utvÀrdera datorernas prestanda och för att kunna jÀmföra resultaten med de hos tvÄ vanliga laptops.

Analys av skillnader mellan transmissionsprovning i rigg respektive fÀlt för hjullastare pÄ Volvo Construction Equipment

Detta examensarbete syftar till att utreda vilka skillnader som rÄder mellan livslÀngdsprovning för transmissioner i rigg respektive fÀlt för hjullastare pÄ Volvo Construction Equipment (Volvo CE). Hjullastare benÀmns maskin i den följande texten. Uppgiften har delats upp i tre delar; ? KartlÀggning av riggens uppbyggnad samt vilka tester som utförs i rigg respektive maskin i dagslÀget. ? Analysera vilka effekter dagens skillnader i testning har pÄ de transmissioner som provas i rigg respektive maskin.

Identitet i syntetiska röster : Individualitet kontra mÀnsklighet i framstÀllningen av röstgrÀnssnitt

Det blir allt vanligare med teknik sÄsom mobiltelefoner som pratar med mÀnniskor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjÀlp av sÄ kallade röstgrÀnssnitt, system som lÄter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrÄgasÀtter strÀvan efter att göra dessa grÀnssnitts röster mÀnskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur mÀnniskor bemöter röstgrÀnssnitt. Genom en filmanalys med utgÄngspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen mÀnniska-maskin gestaltas i fiktion.

Programmering, dokumentering och driftsÀttning av CAN-bus baserat styrsystem

SRG Carrier Systems AB har tagit fram en ny maskin MPM 160 dÀr MPM stÄr för Multi Purpose Machine. Den Àr en typ av redskapsbÀrare i storleken av en skogmaskin som beroende pÄ vad den utrustas med kan fungera som i princip vad som helst. Hytten pÄ denna maskin skall om sÄ önskas alltid kunna stÄ horisontellt. Detta skall kunna ske automatiskt eller manuellt och tiltningen sker med hjÀlp av sex stycken hydraulcylindrar.Arbetet i denna rapport avser skapandet av det automatiska systemet. Styrsystemet har skapats i mjukvaran CANmaster frÄn Hydratronics AB.

SiteLink 3D kopplat till Dynaroad

Denna rapport behandlar Topcons SiteLink 3D system som Àr utvecklat för att kunna lÀnka samman kontor och maskin med varandra. Den handlar Àven om Dynaroad som Àr ett planeringsverktyg anpassad för anlÀggningsverksamheter. Rapporten tar upp förutsÀttningar och komponenter som man behöver för att kunna köra maskinstyrning samt dessa system.HuvudÀmnet Àr sedan vad som hÀnder nÀr man kopplar ihop systemen, SiteLink 3D och Dynaroad, till ett och lÄter de samarbeta. Vilka funktioner som finns att tillhandahÄlla och vilka fördelar har man som entreprenör genom att införskaffa systemet.I denna rapport kommer maskinstyrning och maskinguidning bÄda benÀmnas maskinstyrning.Alla bilder i rapporten Àr godkÀnde att anvÀndas av rörande företag. Bilderna i rapporten finns Àven i större format under fliken bilagor..

Industriellt styrsystem : Automatisering av spÄnsug pÄ ett snickeri

I dagens samhĂ€lle Ă€r energiförbrukning vĂ€ldigt viktigt och framförallt nĂ„got som kommer bli en betydligt större aspekt framĂ„t i tiden, sĂ€rskilt om man jĂ€mför med hur man tar hĂ€nsyn till det idag. Bengt-Olof Hammar (se inledning) har sju stora maskiner i snickeriet dĂ€r han startar och stĂ€nger av spĂ„nsuget manuellt. ÖnskemĂ„let frĂ„n Hammar var i grunden att automatisera snickeriet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att vid en maskinstart startar spĂ„nsuget och spjĂ€llet till respektive maskin öppnas. Projektet utökades senare sĂ„ att möjligheten att slĂ„ ifrĂ„n utsuget nĂ€r maskinerna körts pĂ„ tomgĂ„ng en viss tid Ă€r möjligt. En ny produkt togs fram med en vĂ€lfungerande lösning av problemet och lyckade resultat vid styrning av spĂ„nsuget och spjĂ€ll.


Immateriella tillgÄngar -Hur svenska maskin- och elektroniktillverkare redovisar utgifter för forskning och utveckling

Bakgrund och problem: Redovisning av immateriella tillgÄngar har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. SamhÀllet gÄr mot mer och mer kunskapsbaserad produktion och resurser av immateriell karaktÀr utgör en central roll i företagens ekonomiska situation.Forskning har visat att resurser i form av forskning och utveckling anses vara viktiga resurser och av stor betydelse för företagens tillvÀxt. DÀrför ligger denna studies fokus pÄ redovisning av forsknings- och utvecklingsutgifter. Problematiken pÄ detta omrÄde Àr frÀmst kopplad till om utgifter för denna typ av arbete ska aktiveras i balansrÀkningen eller kostnadsföras i takt med att de uppkommer.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra för anvÀndare av Ärsredovisningar hur svenska noterade elektronik- och maskintillverkare hanterar utgifter för forskning och utveckling i dess redovisning inom ramen för International Financial Reporting Standrards (IFRS). FrÄgestÀllning:? Hur presenteras utgifter för FoU i Ärsredovisningen hos svenska maskin- och elektroniktillverkare?? Hur hanteras redovisningsvalet omedelbar kostnadsföring kontra aktivering?Metod: Sex stora företag inom vald bransch har studerats.

Vetenskap i populÀrkulturen : En kontextuell analys kring representationer av teknik och vetenskap i filmerna Demolition Man och Sunshine

Vi möts av mÀngder med bilder av teknik och vetenskap i populÀrkulturens verk. Dessa bilder kan ses som representationer av vÄr verklighet och bidrar ocksÄ till att skapa vÄra uppfattningar om vÀrlden.Denna uppsats fokuserar pÄ att studera just de populÀrvetenskapliga bilderna av teknik och vetenskap som finns representerade samt hur dessa bilder Àr en del av sin kontext. Genom att nÀrmare studera filmerna Demolition Man och Sunshine, utifrÄn frÄgor om tekniken skildras som ond, god eller neutral, hur vetenskapsmannen gestaltas samt hur förhÄllandet mellan mÀnniska och maskin ser ut, nystar denna uppsats fram de bilder av teknik och vetenskap som Äterfinns i dessa tvÄ verk..

1 NĂ€sta sida ->